Nu har jag gjort det! Jag har anmält mig till språkkurs i Paris! :DDDD
Kursstart den 2e november och slutar ca 8 veckor senare! Det betyder dock att jag kommer fira jul ensam, vilket är lite sorgligt, men samtidigt kommer jag befinna mig i PARIS när det nya decenniet rings in! Hur coolt kan inte det bli?! Nyårsafton blir nästan alltid en besvikelse (det är ett kännt faktum!) pågrund av all hype, men nyårsafton i Paris, det kan bli hur bra som helst. (fast man ska som sagt inte förvänta sig nånting, egentligen)
Även om jag de Senaste två månaderna inte gjort nånting, bara suttit och ruttnat, så kommer de Närmsta två månaderna bli helt annorlunda, även om jag bara kommer sitta och ruttna. För nu är det en stor skillnad; jag kan sluta oroa mig! Jag behöver inte lika vaken halva nätter och fundera ut möjliga planer till vafan jag ska göra det närmsta året, och jag slipper ha ångest över hur skrämmande det är att söka jobb! Jag behöver inte diskutera med mig själv, fram och tillbaka, om varför eller varför inte jag ska göra det ena eller det andra.
Jag ska bara sitta, och njuta, och spela massa spel jag länge velat spela (FFVII, Ico, Shadow of the colossus, Grim Fandango och så vidare...)
Och förstås övningsköra som ett sepe. Måste ta igen för tre år av att inte ha gjort det. Inte ens lite.
Fy fan det är Nu det börjar.
jag ska ta en cola, trots det är måndag, för att fira att mitt liv börjar på riktigt
:D
Radio för en, roligt för alla!Sofi Lindells program! Sofi är nitton år och ofrivilligt fast i byn (?) Nyvång. Under två timmar ska vi rycka henne ur denna miserabla tillvaro genom att leverera så jävla mycket skoj att eventuella lyssnare bör utrustas med Tena Lady (p.g.a. urinläckage t.f.a. skratt). Det kommer att handla om Monster och pixlar! Och Gorbatjorven, vad det nu är...
Nu börjar det! :D
Bristen på cola gör mig verkligen galen. Jag drack ett glas oboy och tryckte i mig två digestive kex och plötsligt var jag inte lika nere längre. Tänk vilket lyckorus det blivit om jag faktiskt druckit cola, istället, och ätit jordnötsringar! Ååh om man ändå kunde göra det utan att bli tjock.
Jag bestämde mig ivartfall för inspark och GP imorgon, efter att lille Tom frågade om jag skulle med.
Och så fortsätter jag skriva på det personliga brevet till Game Stop.
en dag, eller snarare, en timme i taget.
Jag är jävligt trött på att inte kunna bestämma mig om nånting. Jag kan inte ens bestämma mig för om jag vill stanna hemma imorgon eller åka in till stan och besöka Megainsparken. Det kanske bara är det faktum att jag inte druckit cola sen i måndags och är JÄVLIGT sugen på det, som talar, men jag känner faktiskt för tacos och chips och dipp och cola, imorgon. Jag ska ju ändå på trebensrace på lördag. Och jag HAR ju faktiskt tagit studenten från Mega, varför skulle jag gå och besöka deras inspark.
Och så gör jag det igen, diskuterar med mig själv, fram och tillbaka, för att försöka komma underfund med vad jag vill och ska göra. Även om det handlar om den mest onödiga grej.
Jag vill så gärna vara självständig och börja ta hand om mig själv och ta tag i min situation och lösa den på egen hand, samtidigt som jag bara vill att nån ska tala om för mig vad och hur jag ska göra.
Hej Elin och Sofi!
Ni ska få varsitt alldeles eget program! Sofi på söndag, 16:03, och
Elin på måndag, 16:08. Mer info dyker upp på Pang Prego-hemsan inom
kort.
Skicka gärna bilder på er själva, som vi kan lägga upp.
Puss och kram!
/ PP-redax
Haha! Jag tänkte, av nån anledning, nyss på det här och tänkte "undrar hur man får reda på det, dom kanske skickar ett mejl" Så jag gick in, på tal om, och kollade min mejl, utan att tro jag skulle få se det här, såklart!
Haha, så jag får mig ett eget program av Pang Prego, på söndag.
GOTT :D
Jag är helt otroligt ombytligt, och det är inte roligt, man vet aldrig vad man kommer vilja och känna imorgon tillskillnad från idag.
Nu tvekar jag, igen.
Paris? Kanske?
Jag började, som jag är väldigt bra på, att diskutera med mig själv och komma på argument till varför jag inte skulle åka. För att vara en person som gärna vill tro att man lever i nuet, och sådär, så är jag sjukt bra på att lägga upp årslånga planer. Min nuvarande såg ut såhär:
Kommande höst/vinter: iallafall ta körkort
plugga filosofi i göteborg till våren,
folkhögskola 1 eller 2 år
och SEN plugga teater i Paris!
Jag har dock haft planer som ser helt annourlunda ut, genom åren. Ett långt tag var jag helt inne på att bli musiklärare, ju. Och som jag sa till mig själv att "allt kan hända och ens planer kan se helt annorlunda ut om ett år eller så". Vilket i detta fall betyder att jag inte alls kanske får tillfälle eller vill plugga teater i Paris om 3 år, eller vad det blir.
Ett argument jag hade för att Inte åka, vad att jag inte ville göra det Bara för att jag inte hade något bättre för mig. Jag vet inte riktigt hur det är ett motargument, egentligen. Slöseri med pengar, eller nått, kanske. Bättre stanna hemma och ta körkort, för det är vettigt.
MEN, om jag nu om tre år har helt andra planer, så kanske jag har mist min chans att lite random åka och plugga franska i Paris.
Samtidigt låter filosofi i Göteborg ganska lockande, alltså måste jag vara hemma från Paris innan den nånting januari för att hitta nånstans att bo, flytta upp och sedan börja kursen. Så jag kan inte vara i Paris överdrivet länge, isåfall...
Det var när jag sa till mig själv att "visst, det är en jättebra upplevelse och erfarenhet..." som jag satte mig och skrev det här. Det är ju det, en SJUKT bra upplevelse, och erfarenhet, och jag älskar Paris, och jag HAR ju inget bättre för mig, och jag HAR snackat om att åka till Paris efter gymnasiet hur länge som helst.
Kanske man bara ska göra det... sluta tänka så mycket! Som sagt, man vill ju gärna tro att man lever i nuet, dessutom är det ju jag som predikar spontanitet som ett as. Nog dags att börja leva som man lär, va. Inte vara en sån bitch till samhället.
FÖLJ DINA DRÖMMAR
det är ju så man säger.
Sista motargumentet, jag vill ta upp, innan jag slutar, är att: Jag vill inte bara rymma iväg.
För det är det jag gör. Jag har suttit Hela sommaren och bara velat här ifrån, väntat på att jag ska kunna göra det. Rymma, och börja om. Men jag tänkte lite och vafan, jag har aldrig riktigt gett det här en chans. Dessa förutsättningar jag fått under åren på Mega. Människorna jag träffat, personen man växt till. Ska jag bara överge det?
Det här är kanske lite svårt att förklara vad jag menar och varför och så vidare, utan att det blir hur långdraget som helst.
Så jag lämnar det.
Ja okej, en sak till. Det här med jobb. ja jag sa ju "sluta vara en bitch till samhället" men ändå. Jag har ingen riktigt arbetslivserfarenhet. Men jag är bara 19, änsålänge, så det är kanske inte så farligt eller konstigt. Men om jag pluggar, vadå, teater i 3 år? Det får man inga jobb på? Hur ska jag kunna leva? Men det löser sig väl, det är ju nånting jag också säger hela tiden. Hela tiden, men ändå går jag och funderar och planerar för mig själv.
Jag blir fan snart galen
Väldigt effektivt drinking game, måste jag säga.
Strike while the iron is hot
Steel is strongest so say we all
And if we all were not brothers of metal would we fall? - no -
They tried to test our spirit
They tasted steel before we were done
Grinding their bones into the dust of the past
All blown away like a shot from a gun
We cast our lot together four still stand as one
Here well remain forever till our kingdoms one
Brothers of metal
We are fighting with power and steel
Fighting for metal metal thats real
Brothers of metal will always be there
Standing together with hands in the air
Let us drink to the power drink to the sound
Thunder and metal are shaking the ground
Drink to your brothers who are never to fall
Were all brothers of metal here in the hall
Our hearts are filled with metal and masters we have none
And we will die for metal, metal heals, my son
Brothers of metal
We are fighting with power and steel
Fighting for metal metal thats real
Brothers of metal will always be there
Standing together with hands in the air
Let us drink to the power drink to the sound
Thunder and metal are shaking the ground
Drink to your brothers who are never to fall
Were all brothers of metal here in the hall
Brothers of metal
We are fighting with power and steel
Fighting for metal metal thats real
Brothers of metal will always be there
Standing together with hands in the air
25 klunkar på drygt 3 minuter, varför inte.
