Nu har jag gjort det! Jag har anmält mig till språkkurs i Paris! :DDDD
Kursstart den 2e november och slutar ca 8 veckor senare! Det betyder dock att jag kommer fira jul ensam, vilket är lite sorgligt, men samtidigt kommer jag befinna mig i PARIS när det nya decenniet rings in! Hur coolt kan inte det bli?! Nyårsafton blir nästan alltid en besvikelse (det är ett kännt faktum!) pågrund av all hype, men nyårsafton i Paris, det kan bli hur bra som helst. (fast man ska som sagt inte förvänta sig nånting, egentligen)
Även om jag de Senaste två månaderna inte gjort nånting, bara suttit och ruttnat, så kommer de Närmsta två månaderna bli helt annorlunda, även om jag bara kommer sitta och ruttna. För nu är det en stor skillnad; jag kan sluta oroa mig! Jag behöver inte lika vaken halva nätter och fundera ut möjliga planer till vafan jag ska göra det närmsta året, och jag slipper ha ångest över hur skrämmande det är att söka jobb! Jag behöver inte diskutera med mig själv, fram och tillbaka, om varför eller varför inte jag ska göra det ena eller det andra.
Jag ska bara sitta, och njuta, och spela massa spel jag länge velat spela (FFVII, Ico, Shadow of the colossus, Grim Fandango och så vidare...)
Och förstås övningsköra som ett sepe. Måste ta igen för tre år av att inte ha gjort det. Inte ens lite.
Fy fan det är Nu det börjar.
jag ska ta en cola, trots det är måndag, för att fira att mitt liv börjar på riktigt
:D
Radio för en, roligt för alla!Sofi Lindells program! Sofi är nitton år och ofrivilligt fast i byn (?) Nyvång. Under två timmar ska vi rycka henne ur denna miserabla tillvaro genom att leverera så jävla mycket skoj att eventuella lyssnare bör utrustas med Tena Lady (p.g.a. urinläckage t.f.a. skratt). Det kommer att handla om Monster och pixlar! Och Gorbatjorven, vad det nu är...
Nu börjar det! :D
Bristen på cola gör mig verkligen galen. Jag drack ett glas oboy och tryckte i mig två digestive kex och plötsligt var jag inte lika nere längre. Tänk vilket lyckorus det blivit om jag faktiskt druckit cola, istället, och ätit jordnötsringar! Ååh om man ändå kunde göra det utan att bli tjock.
Jag bestämde mig ivartfall för inspark och GP imorgon, efter att lille Tom frågade om jag skulle med.
Och så fortsätter jag skriva på det personliga brevet till Game Stop.
en dag, eller snarare, en timme i taget.
Jag är jävligt trött på att inte kunna bestämma mig om nånting. Jag kan inte ens bestämma mig för om jag vill stanna hemma imorgon eller åka in till stan och besöka Megainsparken. Det kanske bara är det faktum att jag inte druckit cola sen i måndags och är JÄVLIGT sugen på det, som talar, men jag känner faktiskt för tacos och chips och dipp och cola, imorgon. Jag ska ju ändå på trebensrace på lördag. Och jag HAR ju faktiskt tagit studenten från Mega, varför skulle jag gå och besöka deras inspark.
Och så gör jag det igen, diskuterar med mig själv, fram och tillbaka, för att försöka komma underfund med vad jag vill och ska göra. Även om det handlar om den mest onödiga grej.
Jag vill så gärna vara självständig och börja ta hand om mig själv och ta tag i min situation och lösa den på egen hand, samtidigt som jag bara vill att nån ska tala om för mig vad och hur jag ska göra.
Hej Elin och Sofi!
Ni ska få varsitt alldeles eget program! Sofi på söndag, 16:03, och
Elin på måndag, 16:08. Mer info dyker upp på Pang Prego-hemsan inom
kort.
Skicka gärna bilder på er själva, som vi kan lägga upp.
Puss och kram!
/ PP-redax
Haha! Jag tänkte, av nån anledning, nyss på det här och tänkte "undrar hur man får reda på det, dom kanske skickar ett mejl" Så jag gick in, på tal om, och kollade min mejl, utan att tro jag skulle få se det här, såklart!
Haha, så jag får mig ett eget program av Pang Prego, på söndag.
GOTT :D
Jag är helt otroligt ombytligt, och det är inte roligt, man vet aldrig vad man kommer vilja och känna imorgon tillskillnad från idag.
Nu tvekar jag, igen.
Paris? Kanske?
Jag började, som jag är väldigt bra på, att diskutera med mig själv och komma på argument till varför jag inte skulle åka. För att vara en person som gärna vill tro att man lever i nuet, och sådär, så är jag sjukt bra på att lägga upp årslånga planer. Min nuvarande såg ut såhär:
Kommande höst/vinter: iallafall ta körkort
plugga filosofi i göteborg till våren,
folkhögskola 1 eller 2 år
och SEN plugga teater i Paris!
Jag har dock haft planer som ser helt annourlunda ut, genom åren. Ett långt tag var jag helt inne på att bli musiklärare, ju. Och som jag sa till mig själv att "allt kan hända och ens planer kan se helt annorlunda ut om ett år eller så". Vilket i detta fall betyder att jag inte alls kanske får tillfälle eller vill plugga teater i Paris om 3 år, eller vad det blir.
Ett argument jag hade för att Inte åka, vad att jag inte ville göra det Bara för att jag inte hade något bättre för mig. Jag vet inte riktigt hur det är ett motargument, egentligen. Slöseri med pengar, eller nått, kanske. Bättre stanna hemma och ta körkort, för det är vettigt.
MEN, om jag nu om tre år har helt andra planer, så kanske jag har mist min chans att lite random åka och plugga franska i Paris.
Samtidigt låter filosofi i Göteborg ganska lockande, alltså måste jag vara hemma från Paris innan den nånting januari för att hitta nånstans att bo, flytta upp och sedan börja kursen. Så jag kan inte vara i Paris överdrivet länge, isåfall...
Det var när jag sa till mig själv att "visst, det är en jättebra upplevelse och erfarenhet..." som jag satte mig och skrev det här. Det är ju det, en SJUKT bra upplevelse, och erfarenhet, och jag älskar Paris, och jag HAR ju inget bättre för mig, och jag HAR snackat om att åka till Paris efter gymnasiet hur länge som helst.
Kanske man bara ska göra det... sluta tänka så mycket! Som sagt, man vill ju gärna tro att man lever i nuet, dessutom är det ju jag som predikar spontanitet som ett as. Nog dags att börja leva som man lär, va. Inte vara en sån bitch till samhället.
FÖLJ DINA DRÖMMAR
det är ju så man säger.
Sista motargumentet, jag vill ta upp, innan jag slutar, är att: Jag vill inte bara rymma iväg.
För det är det jag gör. Jag har suttit Hela sommaren och bara velat här ifrån, väntat på att jag ska kunna göra det. Rymma, och börja om. Men jag tänkte lite och vafan, jag har aldrig riktigt gett det här en chans. Dessa förutsättningar jag fått under åren på Mega. Människorna jag träffat, personen man växt till. Ska jag bara överge det?
Det här är kanske lite svårt att förklara vad jag menar och varför och så vidare, utan att det blir hur långdraget som helst.
Så jag lämnar det.
Ja okej, en sak till. Det här med jobb. ja jag sa ju "sluta vara en bitch till samhället" men ändå. Jag har ingen riktigt arbetslivserfarenhet. Men jag är bara 19, änsålänge, så det är kanske inte så farligt eller konstigt. Men om jag pluggar, vadå, teater i 3 år? Det får man inga jobb på? Hur ska jag kunna leva? Men det löser sig väl, det är ju nånting jag också säger hela tiden. Hela tiden, men ändå går jag och funderar och planerar för mig själv.
Jag blir fan snart galen
Väldigt effektivt drinking game, måste jag säga.
Strike while the iron is hot
Steel is strongest so say we all
And if we all were not brothers of metal would we fall? - no -
They tried to test our spirit
They tasted steel before we were done
Grinding their bones into the dust of the past
All blown away like a shot from a gun
We cast our lot together four still stand as one
Here well remain forever till our kingdoms one
Brothers of metal
We are fighting with power and steel
Fighting for metal metal thats real
Brothers of metal will always be there
Standing together with hands in the air
Let us drink to the power drink to the sound
Thunder and metal are shaking the ground
Drink to your brothers who are never to fall
Were all brothers of metal here in the hall
Our hearts are filled with metal and masters we have none
And we will die for metal, metal heals, my son
Brothers of metal
We are fighting with power and steel
Fighting for metal metal thats real
Brothers of metal will always be there
Standing together with hands in the air
Let us drink to the power drink to the sound
Thunder and metal are shaking the ground
Drink to your brothers who are never to fall
Were all brothers of metal here in the hall
Brothers of metal
We are fighting with power and steel
Fighting for metal metal thats real
Brothers of metal will always be there
Standing together with hands in the air
25 klunkar på drygt 3 minuter, varför inte.
Ska bara vinna en miljon, först, sen löser det sig!
Alltså, hjälp, det här med att söka jobb. Jag har i princip ingen erfarenhet, hur fan ska man få ett jobb då? Trots att jag själv känner att jag säkert skulle klara mig jättebra i t.ex ett butiksjobb. Men räcker verkligen bara ett personligt brev, där jag försöker förklara och ge konkreta exempel på varför jag passar så bra, för att söka jobb? Jag har ju liksom inget CV, vad skulle jag skrivit i det? "Kursledare två terminer. Korvfabrik fem dagar".
Ja ja, jag ska fortsätta fixa med garderoben sen ska jag ge mig fan på att skriva världens bästa personliga brev, riktat till Game Stop, och åka och lämna det nu i veckan.
Jag har liksom bestämt mig, det blir jobb och körkortstagande det närmaste året, tills jag kan söka till folkhögskolor igen.
Paris får vänta.
Wow, jag har verkligen blivit tjock under sommaren. Jag hoppas bara det inte syns lika mycket utåt så som jag märker av det själv. Jag håller på och rensar ut min garderob och det innebär massa klädprovande för att se vad som behålls och vad som slängs. Och saker som innan varit lite för stora, sitter nu nästan lite för tajt.
Dom här shortsen jag köpte sist vi var i Italien, tillexempel. Ett par mansshorts som alltid varit Gaaanska för stora. Inte riktigt lika för stora längre! Och dom byxorna jag fick av Idha för längesen, har alltid suttit perfekt, lite löst och mysigt sådära. Nu, för tajta.
Det är inte okej! Jag har redan varit tjock en gång i livet jag tänker inte bli det än, på ett tag.
Fast det är ju inte så konstigt. Jag har fan inte gjort nånting i sommar. Jag har varit ute och cyklat nån gång men verkligen inte tillräckligt. Har bara suttit och vältrat mig i cola och ostbullar. Inte bra för en.
Men ja, nu är det slut med det. Nu är "sommarlovet" slut och jag börjar mitt sökande efter ett liv.
Nu ska jag gå ur min dvala och sluta vänta på att nånting ska hända!
HEJ
Obamas fru "delar upp USA i två läger" på grund av att hon har Korta Shorts på sig, När hon är på semester!!
AAAAH SÅ EFTERBLIVET
Kollar på jobbannonser. Såhär stod det i en för Trappstädare:
VI VILL HA EN FULLBLODS-STÄDARE SOM KAN ALLT!
DU SKALL HA EN HIMLA MASSA GO...
DU SKALL TYCKA ATT DU ÄR STÖRST, BÄST & VACKRAST
DU SKALL VETA ALLT & KUNNA ALLT
Ganska höga krav, är det inte? Kunna och veta ALLT. Det säger fan inte lite, alltså.
Och, en himla massa go? punkt punkt punkt?
Vafan betyder det!
haha
Den enda vettiga hårfärgen att färga sig själv med är fan bara Svart.
Jag färgade håret häromdagen, det blev en jättemärklig färg. Grådaskig, eller nått. Jag vet inte, men det ser väldigt märkligt ut. Det skulle bara bli en annan nyans av blond, mörkare, inte lika blonderingsfärgat.
Går inte färga på den blonderingsfärgen. Antingen blir det ingen skillnad eller så blir det grådaskigt.
Mycket, mycket märkligt!
Ska man vänta på att färgen kanske blir mindre märklig efter att man tvättat det några gånger, eller bara färga om igen om någon dag?
Håret är ju lite sledet, inte bra att färga så tätt på, kanske.
Kanske klippa det också? Nån frisyr?
Eller fortsätta låta det växa lite till och sen klippa?
Vad tycker man!
WOWWWWW
Nu har jag sett hela avsnittet. Så jävla coolt. Jag rekommenderar det, som fan. Som sagt, perspektiv på närvaron, det är the shit.
Iallafall.
Dom snackar om solstormar och hur det 1859 skedde nånting som dom kallar The Perfect Solarstorm, men det enda teknologiskt som kunde störas på den tiden var telegrafen, alltså var det inte så farligt. Om det skulle hända NU, så har dom ingen säker aning på vad som skulle kunna hända. All teknologi hade kunnat dö, och kaos hade utbrutit.
Det mest intressant, dock, var när dom nämnde nån sorts cykel solen har. Vart elfte år kulminerar aktiviteten på solen, eller nått sånt, och det inträffar många, stora solstormar, ofta! Dom tror att nästa gång detta inträffar så kan det vara möjligt att den största stormen i modern tid träffar oss.
Och när skulle detta då vara? Jo, sist denna cykel var på sin topp var runt 2001. Det betyder att Nästa skulle vara runt 2012.
Här kommer det riktigt intressanta!
Maya-indianernas kalender, som slutar, den 6 december 2012.
Sägs förutspå världens undergång!
COOOLT.
inte för att jag vill att världen ska gå under, men det är ett coolt "sammanträffande", visst!
Hade varit ganska coolt med pandemonium, också. Människan behöver en rejäl omskakning i tillvaron, anser jag.
http://www.ninjavideo.net/video/1066
Lite perspektiv på närvaron. Första avsnittet av en serie som heter The Universe. Detta avsnittet handlar om solen.
När solljuset väl når jorden, så kan det ha existerat i flera miljoner år. Så lång tid tar det tydligen för det att skapas, i solens kärna, och sen ta sig upp och ut ur solen.
Sen tar det bara 8 minuter till jorden, när det väl kommit ut.
Fantastiskt va!
Inatt drömde jag att jag började skolan. Men inte vart som helst! Nej, på Mega Musik... jag började trean igen. Dom nya ettorna spottade på golvet och hela Stora Caféet var blått.
Tror det senare kan vara en sen reaktion på att allting målas grått på skolan?
Vad var egentligen fel på dom blåa trappuppgångarna!
Ja ja, ivartfall, jag vaknade upp med en viss sorgsen känsla. Nu när jag är så oviss om min närmsta framtid så har jag börjat tänka på och inse att Fan vad jag kommer sakna Mega. Innan och efter studenten, fram till nu, så har man mest varit nöjd, med sina tre år, och glad för att man äntligen får gå vidare i livet.
Jag börjar bli jävligt trött på Days of our lives och ostbullar, om jag ska vara helt ärlig.
Jag är ganska besviken på den här helgen.
Jag måste nog sluta ha så stora förväntningar på vad livet har att erbjuda.
Eller har jag egentligen inte rätt till att ha det? Stora förväntningar.
Livet är ju supposed att vara roligt. Men man blir fan alltid besviken.
Mycket pågrundav att det roliga, man har för stunden, inte håller i sig.
För jag hade ändå roligt igår i Malmö med Love och Johan trots att det egentligen inte hände så mycket och vi mest gick en massa. Och Bob hund vad såklart bra, när jag nu såg dom ikväll.
Det skulle vara lätt för mig att säga är dock Ganska jobbig att höra live. Bara en massa jobbigt kärlekstrams och skit associeras med den låten.
Och då tycker man ju att man borde nöja sig med det. Jag kom ut ur huset, hade det trevligt, fick se ett av mina absoluta favoritband.
Men det är svårt att nöja sig med det när man i sitt huvud byggt upp ett helt äventyr.
AH! Nu ska jag sova och fortsätta drömma omöjliga drömmar, hej
Fritid
Paris är en världsmetropol vilket innebär att du knappast lär få några fritidsproblem. Paris caféer, muséer, gatuliv och klubbar är rena drömmen för en nordbo. Konstgallerierna!!
(sen var beskrivningen, på sant, slut)
Jag kan nog tänka mig det blir tre månader i Paris, ändå. Jag orkar liksom inte ligga vaken hela natten tänkandes på vad fan jag ska göra istället för folkhögskola, och jag har ju snackat om att åka till Paris efter gymnasiet i flera år. Varför inte bara göra det! Åka iväg tre månader, ta det lugnt, njuta, sen komma hem till jul och ta det därifrån. Eventuellt söka in till en Filosofikurs. Låg nämligen och sökte på det inatt och hittade att där finns nån Praktisk filosofi-kurs med platser kvar, som man kan senanmäla sig till, i Lund. Och det lät ju bra! Fast problemet är isåfall boende. Kanske lite svårt att hitta ett sånt på så kort notis...
Med Parisalternativet så slipper jag fundera så mycket. Inte lika mycket ångest. Och jag får bo i Paris!
Hallå, ja.
Hur fan söker man jobb, egentligen?
Jag är, liksom, ganska inställd på avslag från skolorna, nu, och börjar på allvar planera vad som annars ska tas till.
Att flytta är ju prio nummer ett och på ett sätt eller ett annat så ska det ske. Även om jag ska behöva leva på sossbidrag.
Hade en tid en plan på att jag skulle söka jobb på en massa tv-spelsbutiker runt om i landet och om nått nappade, se vart jag hamnar. Det låter ju ganska spännande. Att jobba i en tv-spelsbutik hade nog varit riktigt, riktigt bra. Jag vet bara inte hur jag ska ta mig till! Gå runt och lämna bort personliga brev och CVn och sånt? Jag har inget CV, vafan. Litta har man ju gjort men inget som jag kan tänka mig imponera... och peronsligt brev? Jag kan inte skriva! Hjälp mig snälla någon.
Och snälla hjälp mig att somna. Ja, så är det, jag gnäller om det, igen. Men jag verkligen avskyr att ligga vaken och försöka sova i flera timmar. Man är jättetrött och vill bara sova. Men man somnar inte. Vad är grejen med det? Har lyssnat på hur mycket ljudböcker som helst denna sommaren i försök att somna lättare.
The Amber Spyglass
Liftarens guide till galaxen (ALLA FEM)
Peter Pan
Greven av Monte Christo (som var så förBANNAT tråkig som ljudbok att man ville ju dö. Han som läste kunde inte franska uttal för några öre, alls! Helt fruktansvärt)
Ja alltså det är ju... 8 böcker, nästan.
Visste ni förresten att Liftarens Guide från början var en radioserie? För BBC, alltså. Och sen anpassade Douglas Adams den till bokform? Ja alltså, den första boken var serie, två år efter kom andra boken. De tre senare böckerna skrevs väl kort efter det men gjordes inte till radioserie förren på 2000-talet.
Jag är Ganska säker på att det är så. Men jag kan ha jättefel. Har för mig att jag läste det i förorden i min systers engelska version av böckerna.
Ja, ja, alltså jag bara rabblar i försök att få tiden att gå tills jag kan fucking somna.
Två ostbullar
Två bitar Al Funghi
Tre burkar cola
Ett glas oboy
Det är vad jag har ätit idag. Klockan är kvart i elva och jag är inte alls hungrig...
Kan kanske förklara varför jag är smått borta i huvet?
Kanske ska tvinga i mig lite pizza.
Fast mår nästan lite illa av tanken.
Men ändå.
Måste ju äta.
hejje
edit 10 minuter senar: Mjo, okej, lite hungrig kanske. Får mikra lite pizza, då.
Och ja just det; jag är på BRA humör!
Det är lördagkväll och jag har sen klockan halv två spelat World of Warcraft och lyssnat på podcasts av Pang Prego, när jag mycket hellre skulle viljat festa och träffa trevligt folk. Och, jag har gått upp i vikt som fan men jag äter kaka ändå! Utan att få ångest!
För jag är på bra humör!
Det är bra, det är bra!
Hejjeee
Jag läste precis lite av mina egna gamla blogginlägg. Tror nog jag är den enda som Truuly uppskattar det jag skriver. Ibland är jag, nämligen, faktiskt rolig. Utan att mena det. Och ja, jag skrattar åt mina egna "skämt", eftersom jag, som sagt, antagligen är den enda som förstår och uppskattar det jag skriver.
Jag menar såklart inte att dom som nu faktiskt läser (jag antar utav de occasionala kommentarerna att där är nån) nått av det onödiga trams jag skriver, är för Dumma för att förstå. Jag menar helt enkelt bara att jag, har annorlunda humor eller, ja, whatever. Jag förlorade mig själv där nånstans i rabblet.
Ska, ivartfall, citera lite roligt här, som jag har skrivit, en gång i tiden. Så ni också kan få chansen att uppskatta det!
Egentligen behöver man kanske inte spekulera så mycket, är nånting roligt så är det roligt. Men jag tror det roliga här är, att jag i skrivande stund, av dessa citat, var stenseriös och bitter eller förvirrad eller whatever. Bara om nån undrar alltså.
"Imorse snoozade jag jättelänge och efter jag stängt av alarmet och bestämt mig för att gå upp så somnade jag igen. Jag vaknade 3 minuter senare ur en dröm där jag först hittade 1700 kr och smarties i min väska. Jag gick sedan ut i köket för att visa mor vad jag hittat och såg då att nån köpt bullar. Så jag utbrast BUUULLLLAAAAARR!!!! Tittade på dom, sen vaknade jag. Jag suckade lite och tänkte "Jaha... men jag får väl gå upp och titta om dom köpt bullar, då"
Där fanns såklart inga bullar."
Fy FAN vad jobbigt läge. Drömmer en skitbra dröm, med ostbullar, vaknar upp, inga ostbullar. Sjukt jävla jobbigt, alltså.
Och ganska patetiskt, haha.
"Idag var det ljust ute när jag gick upp. Det var fint. Fast förstås var jag helt förvirrad när mobilenalarmet ringde. Kommer ihåg att jag tog upp mobilen och stirrade på den tills den slutade ringa. Sov när jag kom hem från skolan också. vaknade två timmar senare, ännu mer förvirrad än i morse. Efter en liten stund upptäckte jag att jag inte hade min tröja på mig längre, då blev jag ännu mer förvirrad...."
En KLASSIKER. Egentligen från min bilddagbok, ursprungligen. Men jag är ju så sjukt förvirrad så det är inte sant. MobilENalarmet.... klockrent.
"Jag gick och la mig fan i tid. Var skittrött och somnade gott vid 22.00. Tänkte "gott, då får jag sova 9 timmar, ska lägga märka till hur läget är när jag vaknar imorgon" Nej då. Då vaknar jag 1 ½ timme senare, dörren är vidöppen, alla lampor på i vardagsrummet, katten leker och väsnas och föräldrarna pratar högt som fan från nedanvåningen."
Okej, jag skrattade inte högt åt den här, men det är ändå ganska roligt. Märker dock nått sorts genomgående tema. Jag skriver, eller skrev? alltså bara om hur jävla dåligt och konstigt jag sov? Det var väl faaan vad dåligt man kan ha det då, haha.
"Sträckte mig nyss för att äta mina sista Ahlgrens bilar (har för övrigt tryckt i mig 2 påsar ikväll) När jag upptäcker att jag redan ätit upp dom. Jag tittade överraskat ner i den tomma påsen och tänkte direkt på stekpannssexidenten."
Klicka på länken och VIPS jag nämner nånting om hur jag sovit, igen.
kommer säkerligen fylla på med fler sköna bittercitat nån annan gång!
Det finns 12 stycken Scherstein (uttalas Skärsten) i Sverige. Sju av dom vistas i Helsingborg. De kvarvarande fem finns på Öresundstågsvägen ner till Malmö, ungefär.
Lite coolt? Nästan.
Min mormors maiden name är Britt Scherstein och jag har, från och till, funderat på att på nått sätt lägga till Scherstein till mitt namn, eftersom det uppenbarligen inte är så jättevanligt. Om jag inte västra Skåne, detvillsäga.
Sofi Scherstein Lindell.
Eller ÄNNU bättre. Lägga till anledingen till varför far tog mors efternamn, tillskillnad från hur det brukar vara, alltså tvärtom.
Sofi Scherstein Aabrandt Lindell.
(uttalas Sofi Skärsten Åbrant Lindell)
Låter ganska najs, ändå! Lite overkill med tre efternamn, dock...
Dessutom har jag haft det svårt nog med att heta Sofi utan E. Tänk då om jag fått lägga till Skärsten med SCH och EI, samt, Åbrant med dubbel A och DT.
Försök skriva det på min studentmössa.
Fast jag gillar det.
Ja just det. Far ville alltså inte att vi skulle behöva stå ut med att behöva stava vårt efternamn varje gång det behövdes, så han sa istället "Den dagen jag kan ta ditt namn, så gifter vi oss"
och enligt historien läste far i tidningen en dag att nu kunde min själ mannen ta kvinnans efternamn, och så blev det bröllop
Hej hopp