fialottabus

Jag är så värdelös på rubriker.... har fan ingen fantasi.

Som alltid när jag sätter mig ner och ska skriva nånting är jag tom på tankar. Önskar jag faktiskt nångång skrev ner allt det där vettiga jag brukar komma fram till när jag vrider och vänder mig i sängen i hopp om att somna.

Som alla vet är det nu 2009 och jag känner att jag borde göra nån sorts årssummering av det gångna året. Men hur mycket jag än tänker på det kan inte komma fram till om det var ett bra eller dåligt år. Det hände så mycket som jag egentligen borde känna SÅ starkt för. Hela första halvåret var ju bara en hel röra, både i skolan och utanför. Den resterande delen av året var mycket lugnare, ja... om man räknar bort från THE SOULED OUTS förstås. Allt var egentligen bara bra, och att saker bara är bra är bättre än vad jag är van vid, även om det i det här fallet egentligen är bättre än bra men ändå bara så bra! Ja, nån kanske förstår. Men trots allt detta kan det senaste halvåret varit ännu mer förvirrande än det förra. På helt andra sätt.
Och så lyckades jag likväl skriva en massa, trots jag sa att jag inte kunde, och är nu framme vid vad jag från början endast tänkt skriva:

2008 - förvirrande

Det är det mest övervägande ordet som krossat mina tankar hela året 2008. I alla lägen var det där och stämde så bra överens med vad det var jag kände.
Jag är fortfarande förvirrad. Över allt. Som jag sa innan visste jag inte hur jag skulle beskriva året. Bra, dåligt? När jag tänkte på allt som hänt kändes det helt plötsligt som att det aldrig gjort det. Som att jag aldrig upplevt alla dom där sakerna som jag helt klart lärt mig massor av. Om mig själv, vad jag vill göra, vem jag vill va med. Men trots att jag knappt känner nånting, dåligt eller bra, över alla saker som har hänt, så kan jag nog nu, när jag äntligen skriver ner nånting, säga att det nog faktistk var ett relativt bra år.
De sista veckorna av 2007 ville jag inget hellre än att den 31e december skulle vara över så att jag kunde lämna allting bakom mig, och börja om på nytt. Dessa sista veckor har bara gått förbi, utan några jobbiga tankar om det som hänt och faktiskt inte så mycket om vad som kommer hända. Kanske är jag helt enkelt bara nöjd, och kanske är jag bara inte van vid det, och kanske resulterar det i nån slags likgiltighet.
Jag vet inte, nån sorts försvarsmekanism för det okända, kanske.

Ja... nej, jag vet fan inte vad jag babblar om. Man kan väl inte lämna ut för mycket så det gäller att vara lite kryptisk.
Får väl göra en liten kort summering av inlägget:

2008 - sjukt förvirrande in i det sista, men ändå bra och lärdomsfullt år.

2009 blir mitt sista år som tonåring. Jag har inga större förhoppningar eftersom jag hitills hatat nästintill varje stund av mitt vakna tonårsliv. Men det kan bli bra.... det kan verkligen bli bra.