fialottabus

Har inte hunnit iväg till skolan än och ändå har dagen varit lång.
Jag har hunnit se de 4 sista avsnitten av Starzinger (HATAR DET JÄVLA SLUTET), spelat Max Payne, cyklat och köpt bullar, ätit bullarna, duschat, spelat mera Max Payne, slöat vid datorn och klätt på mig! Snart ska jag iväg till skolan, halv 12 går bussen och det slog mig nyss att jag har en halvtimme extra att spendera, alltså min buss går Inte om 20 minuter.... Får väl titta lite på matten, då.
Ja, grejen är iallafall den att jag varit vaken sen 2. Försökte sova i tre timmar men gav tillslut upp och fixade värsta frukosten, som jag inte åt. Skagenröra och avokado, riskaka, juice och te. Ingen god skagenröra... jag råkade slänga mackan istället.
Funderar på om jag kanske borde lyssna på mig själv och följa, vad som verkar vara, min naturliga dygnsrytm. Istället för att försöka tvinga mig till att ha en "normal", gå upp vid 7, lägga sit 9-10. Det funkar ju uppenbarligen icke.
Fast det blir svårt att fixa den dygnsrytmen sålänge man bor hemma och måste anpassa sig efter middagstider och föräldrar som sover.
Annars hade jag lätt kunnat tänka mig gå upp vid 2-3 på natten, göra allt som man normalt gör efter skolan, gå till skolan, komma hem, äta mat och varva ner för att sedan gå och lägga sig vid 6-7.
Det hade varit helt perfekt

Max Payne är för övrigt ett helt fantastiskt spel. Det är fult och gammalt och lite repetivt (förutom den legendariska knarkmardrömsscenen när man springer på blodspår följandes sin döda bäbis skrik, och Bullet Time grejen, förstås) Men storyn är ju kort sagt mycket, mycket bra. Det bästa är förstås Tv-apparaterna, man ibland stöter på, som visar program som t.ex "Lords and Ladies"
- My Lady!
- My Lord?
Efter ett antal byten mellan 3 olika bilder, på TV-skärmen, och ex antal my Lord och my Lady, kommer de två förälskade fram till att det inte är möjligt för dom att vara tillsammans; hon är nämligen hans long lost sister!
Väldigt spännande. Framförallt för mig som älskar Days of our lives, också.
Den andra tv-serien man får se är inte lika lättbeskriven. En man berättar, medan tvn växlar mellan bilder på nått som liknar ett draperi och en flamingo, om en dröm som verkar återkomma. Minns inte riktigt vad som händer men flamingon säger ivartfall vid ett tillfälle "mirrors are more fun than television" och han förstår precis vad den menar. Sen vaknar han alltid upp av sitt eget skrikande.
Om jag minns rätt från Max Payne 2, så är "The pink flamingo" ett mentalsjukhus.
Tänke säga "det borde göras en film!" sen kom jag på hur verkligheten ser ut...
har inte vågat se filmen men det verkar inte lönt. Den hade kunnat bli hur bra som helst.
Hur bra, som helst.
=(
nu för jag väl ta och göra vid mig, dock

hejhej