fialottabus

Jag har så fruktansvärt dålig koncentration. Kan verkligen inte bara sitta och titta på en film. Nej, jag måste hålla på med nånting samtidigt. Okej att det är Lilla Sjöjungfrun jag tittar på, och att man sett den hundratals gånger. Men ändå.
Iallafall.
Ctr Alt Dance. Ja, det var roligt. Synd att man stack för tidigt... men det var nog lika bra. Seperegn och tydligen hade PA:t Sprrrängts. så alla konserter på den scenen ställdes in, idag.
Men ja, jag ville inte åka. Av den enkla anledningen att, jag vill inte vara hemma. Eller rättare sagt, jag vill inte vara ensam. Jag vill umgås. Dessutom har jag på senare tid oftast vaknat upp dagen efter och tänkt "Jaha? Var det värt det..." Därför vill man vara kvar i ögonblicket så länge som möjligt. Så man slipper det där med att komma hem och inse att det är över och att det inte riktigt kändes värt det för av nån anledning känns det som att... det hade lika bra inte behövt hänt. För nu känns det lika tråkigt och meningslöst som det gjorde innan.
Jag tror jag har satt upp aldeles för höga krav och förutsättningar på vad jag vill ska hända. Träffa spännande människor, göra spontana saker. Men oftast blir man besviken, trots att man faktiskt haft jävligt roligt.
Som den här festivalen. Det hände en massa... även om man bara var där knappt två dagar. Och man träffade kul folk. Men inte tillräckligt? Jag vet inte....
Får försöka lägga ner dessa tankar om att ens liv ska vara som en jävla saga.

Om det inte är nån som fattat det än så är det för övrigt därför jag är så fascinerad av Marie Antoinette. Hon fanns på riktigt, hon var en människa som du och jag. Men hennes hela liv var som en film.
Det är samma med Toulouse-Lautrec. Samma land, samma stad, en helt annan tid, liv och historia. Men ack så fascinerande.
Varför jag fastnat mer för Marie är, dock, för att hennes historia är b.la mer romantisk. Dessutom ledde hennes och Louis XVI regne till en revoloution som satt stor prägel på deras eftervärld.
Toulouses liv var mest bara tragiskt (tillskillnad från Marie som kallas för "en tragisk drottning" då alltså...)
Mer om det nån annan gång, kanske.

Disney är för övrigt Kungar.
Älskar alla deras romantiska berättelser.