fialottabus

Att det ska vara så svårt att ta telefonen och ringa ett samtal, till en främmande person, och fråga nånting. I detta fallet till Big City Tatoo och fråga om man måste boka tid för att pierca sig, och isåfall göra det.
Jag menar, människor gör det varje dag, det är inget konstigt. Man ska göra sånt, det hör till vardagen.
Jag vågar fan knappt ringa min bästa vän och fråga om man får hänga på en fredagkväll. Så man skickar ett sms fast man vet att hon inte har pengar till att svara på det...
Men jag är så sjukt rädd för verkligheten. Allt som är utanför detta huset är lite skrämmande. Jag är liksom alldeles för bekväm, har aldrig riktigt behövt göra nånting själv. Är väldigt, oerfaren. Vill helst att alla andra ska ta tag i saker åt mig.
Detta kommer förstås ändras en stor del när jag åker till Paris.... själv... i 2 månader.
Dessutom har jag suttit hemma och inte haft nån verklig kontakt med omvärlden alldeles för länge.
Jag drar mig tillochmed för att åka in till stan, nu nån dag, och lämna saker på biblioteket. Samt lite andra ärenden, bla köpa mandolinsträngar och åkte till Ängelholm för att pierca om läppen.

Nä, jag får fan ta mig i kragen och ringa dom nu. Hur farligt kan det vara.